Nu kom jag på att jag tror nedervåningen hette Wbase och övervåningen Carnival... Man kan se det på bilderna. Ja ja. Här kommer fortsättningen:
Blue Lug var ett riktigt välfyllt ställe
Trevlig personal, Lots of bling bling parts, inte nåt hängställe direkt, men det verkar komma förbi lite polare då och då. Lite alla känner alla feeling var det.
Rätt mycket väskor och kläder. Jättemånga kepsar
De tre backarna under hjulen är proppfulla med Sugino 75 klingor.
45t i grön, guld, blå, röd, lila, silver, svart, rosa, ljusgrå
46t i grön, guld osv. Ända upp till 49t
Skåpet till höger var så sjukt fyllt av blingiga grejer
På hyllan längst ner ligger Sugino 75 vevar i 10 olika färger!
På översta hyllan låg ventilkorkar i alu i alla färger, massa colorerade navaxelbultar m.m.
Sadlar...
Här hade de allt utom en ram som jag fastnade för. De hade två i min storlek, men ingen kärlek uppstod.
Ok. Då var allt memorerat. Let´s dra vidare till nästa
Vid det här laget hade klockan blivit ca 19.00 Sista Shinkansen i kristlig arrival tid tillbaka till Osaka gick snart. Mina följeslagare ville åka hem, jag ville stanna.
Beror iofs på vad man har för relation...
Men det här blev ett rätt knepigt moment eftersom det i regel är svårt för japaner att inte vara väldigt omhändertagande och gästfria. Det skulle liksom vara för mycket off tradition att lämna mig ensam kvar i Tokyo vid 19 på kvällen.
Mina polare i Ranarim, det andra svenska bandet som var på turne i Japan, plus tour manager teamet var faktiskt i Tokyo ikväll, så jag beslöt mig för att hooka up med dem och ta in på deras hotel. Skit samma om det blev dyrt. Det var det värt.
Chiyako och Yui tar sig glada men trötta till Shinkansen.
Jag rullar vidare. Nu hade jag några timmar på mig att ta mig till Punch Cycle som stänger kl 23.00. För långt bort för taxi. Jag tar tunnelbanans Ginza line från ändstation till ändstation.
Sen frågar jag folk och knatar i en halvtimme. Drömmer om mitt bygge och ser den här saken på vägen.
Finally. Framme.
Här inne är det helt annorlunda stämning. Det här känns inte som en butik, utan mer som man kommer in i en privat samlares skafferi.
Det var bara två pers där inne. Jag hälsar och bugar lite lätt som jag lärt mig. Den ena frågar direkt.
- What are you looking for?
- A frame, do you have any frames in my size?
- Yes, we have one.
Vi går upp längs den extremt smala trappan till övervåningen, där jag som tur är läst på londonforumet att man ska ta av sig skorna.
Denna plockas fram.
55,5 x 55,5. Jävlar i helvete. Det ska jag ha. Och priset... 52000yen 2900kr inkl ett Hatta NJS styrlager och ett Sugino 75 vevlager.
Jag vill ha den, men ber och få kika runt lite i butiken.
KEIRINKLÄDER!!!
-Är de till salu?
Killen ropar ner, till han där nere.
-Nej.
Kollar runt lite mer.
Efter 10 min...
-Tja, du kan ju få köpa den här också:
- Vad kostar den?
Killen ropar ner igen.
Denna Nagasawa skulle de ha 100.000yen för. Hmm. Jag gillade Bridgestonen.
Efter ytterligare 5-10min kunde jag få köpa den grå-blå-gröna Maedaramen till höger på denna bild för 90000yen.
Det skulle jag gärna gjort eftersom Chiyako & Yui heter Maeda i efternamn. Deras släkt är dessutom en mycket gammal samurajsläkt. Jävligt coolt, men jag hade blivit kär.
Killen följer mig ut en bit. Vi har hunnit prata ganska mycket, det visar sig att han inte alls jobbar där, han bara är där och hänger och hjälper till. Gubben där nere pratar inte engelska, så det brukar alltid vara lite folk där som hänger utanför, tar en pilsner ibland och hjälper till när det kommer utlänningar som jag.
Jag knatade iväg och letade efter en Cash point eftersom de inte tog kort i butiken.
De lovade att inte sälja Bridgestone Ancor ramen medan jag var borta.
Jag är säkert ute och letar i 45min. Folk var extremt risiga på engelska här ute i Asakusa. Till slut får jag gå tillbaka utan cash. Nu var det fler folk i butiken. Killen som hjälpte till är inte kvar, men nu är det en annan, en amerikan som jobbar i Japan lånar en sparkcykel och hjälper mig att hitta.
Efter att vi provat både mitt visa och mitt mastercard på sex olika ställen så funkar det tillslut på det sjunde. Jag blev rätt nervös ett tag när jag stod där så nära drömramen, utan cash.
Vi kommer tillbaka och berättar historien om cashjakten för ägaren och 5-6 japanska fixiekillar som hänger vid butiken. Bla den här snubben:
Allt tar ganska lång tid, jag delar på äkta japanskt manér ut visitkort till alla som är där på den lilla ytan framför kassan där vi står och beskådar ramen som just ska köpas.
Jag får syn på en styrstam i exakt samma sparkle som ramen, fast med svart botten ist för rosa.
- Är det till salu?
- Är du säker på att du verkligen vill ha den? frågar killen med sparkcykeln.
- Tja, jag är egentligen ute efter en Jaguarstam med drop.
Några japanska ord växlas och ägaren börjar leta bakom disken.
Efter en stund plockar han upp en 100mm Nitto Jaguar Steel i samma lack.
- Woooaaahhh!!! Jag blir skitglad. Alla andra i butiken blir också jätteglada.
- Erotic, it´s erotic, säger en av killarna.
Jag frågar om han har något svart riserstyre?
Efter en stunds grävande i lådorna räcker ägaren ett nitto riserstyre i samma lack över disken.
Nu börjar alla jubla och skratta. Jag kryper nästan ihop till en liten hög. Stämningen är på topp.
- Oh, erotic, erotic. Säger den ene och pustar ut.
-Kakkoi, säger jag, (Coolt, snyggt på jpanska)
- Seatpost?
Alla väntar med spända blickar. Han med sparkcykel anar, - You are very lucky, not very much is coming from that side. (av disken)
Gubben som äger butiken tar typ inga initiativ till att sälja saker, en riktig samlare...
När han plockar fram en sadelstolpe i samma lack är lyckan total. Det är dessutom en extremt sällsynt Gran Compe med den svarta sparklelacken i original. Folk vrålar!
- Be sure this is going to cost you a little bit, säger han med sparkcykeln.
- Oh. It´s ok, säger jag, det är fan så jävla super ok som det kan bli
Ägaren knappar in 78000yen på miniräknaren. 1400kr för de extra komponenterna. Bara Jaguarstammen kostar hälften, exkl tull och frakt på Bens Cycle...
Jag nickar ok. Han ser nöjd ut. Och slänger upp ramen i mekstället, den behöver justeras lite för att sadelstolpen ska gå i.
Nöjd. Fast jag fick photoshopa bort röda ögonen av blixen... Blev lite mongoloidt
Jag slår till på en Punch Cycle keps. Får två nr av drev Magazine. Vi snackar om vad för mer komponenter jag ska ha på den. Jag berättar att jag funderar på rosa vevarmar.
- Ahh! Pinku Cranku! Utbrister han med Mangabakhjulet
Forts. följer...